Ofta får jag en längtan till att bosätta mig längre ut på landet, längre in i skogen.
För ett tag sedan berättade jag för några stockholmare om min längtan ut på landet. De bara tittade på mig och skakade på huvudet. Antar att ett samhälle med 900 invånare mitt i den småländska skogen redan var landet för dem.
Men tänk att kunna gå ut på morgonen i den egna trädgården och de enda som ser dig är skogens vilda djur.
Jag håller med dig. Det vore en dröm att få bo längre ut från staden. Fina bilder som vanligt och vad kul att du dök upp på bloggen igen. God fortsättning!
SvaraRaderaTack detsamma Gunilla! Roligt att ha lite tid till fotografering och bloggen. Jag har gjort misstaget(?) att köpa häst så nu har jag verkligen inga sysselsättningsproblem :)
RaderaVad kul med en häst. Då förstår jag att du har mycket att göra. Vad är det för sort? Det var länge sedan jag satt på en häst, men jag red i flera år på ridskolan (Ånestad) här i Linköping.
RaderaDet blev en lipizzaner. Ett 7-årigt sto som har haft 2 föl. Inte så mycket utbildad. Lite att jobba med alltså :)
Radera